En del människor har en förmåga att vara effektiva hela tiden och göra saker direkt, plocka efter sig o.s.v. Det är så lätt då man har det i rutin. En sådan människa är inte jag. Vissa saker drar jag mig för att göra, bara sådär av gammal vana. Som att diska förhand. Som att ta ut vita påsen i tid så att man inte behöver plocka upp filburkar och annat ur roskisskåpet. För att inte tala om mjölkpaketsutställningen bakom diskhon. Eller dammsugande. Men idag grabbade jag tag i dammsugaren och på en relativt kort stund hade jag dammsugit vår lilla lägenhet, lagt de tomma mjölkpaketen i roskpåsen och bytt till en ny soppåse. Det fick mig att reflektera över mina vanor. Jag blev lite sur på mig själv en stund innan jag funderade på vad jag gör istället för att direkt ta tag i vardagssysslorna. Den tid på dygnet då Eliah är vaken upptar han mer eller mindre hela min uppmärksamhet. På eftermiddagen då han sover sin eftermiddagstupplur strävar jag till att göra det allra mest nödvändiga i hushållsväg som att plocka i diskmaskinen och lägga i tvättmaskinen. Förutom det tar jag mig tid till att göra saker jag vill göra. Som att dricka kaffe, äta mellanmål, vila ifall jag är jättetrött eller läsa. Tycker att jag behöver denna tid för att orka. På kvällarna sover Eliah väldigt väldigt lite och gör han det vill jag ju passa på att umgås med Andreas. På morgonen eller rättare sagt förmiddagen sover vi länge och det känner jag att jag behöver göra eftersom vi sällan sover innan klockan är 1-2 på natten. Så vid närmare eftertanke så tycker jag egentligen att det inte är så viktigt att vårt hem är så välstädat. Inte ifall det blir på bekostnad av tid med min son, man eller den tid jag behöver för att ladda mina batterier för att orka. Men visst är det en skön känsla som uppstår då man fått röjt upp i lyan, även om den inte är ens i närheten av värmen man känner inombords när ens barn ler mot en eller då man skrattar tillsammans med gubben.
Nu skall jag dock försöka njuta en stund av vårt hem så länge julpyntet är kvar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar