Ja, fick ju nog graviditetshepatos denna gång också, men först i vecka 35! Och mår ändå helt okej. Fick snabbt medicin och kliar inte alls så mycket. Det är Guds nåd det. Idag är jag i vecka 37+3, den dag som Eliah föddes. Och bara jag och bebisen mår bra och levervärdena hålls någotsånär under kontroll, så behöver det knappast bli igångsättning förrän det beräknade datumet. Men det lät lite på läkaren som att de helst inte låter det gå över tiden på grund av mitt hälsotillstånd. Drömmläget skulle förstås vara att förlossningen startar av sig själv, men vi får helt enkelt ta och se hur det blir. Tar en dag i taget och jag njuter av att jag får må så här pass bra som jag gör och framförallt av att kunna sova på nätterna. Helt underbart! Efter att han varit tvungen att ta det lugnt en tid är det också såå skönt att få vara mer igång igen.
Och för knappt två veckor sedan fick jag en underbar överraskning. Världens härligaste brudar kom instormande med ballonger, blommor, vimplar, tårta, godsaker och presenter. Som bara sådant lever man ju hur länge som helst på!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar